Livet e int alltid så lätt utan ögonbryn

Kom idag hem fån vörå. Då vi fo tyckt Famu att vi ska gå via Halpis o köpa dammsugarpåsar ti mej, då ja hade nämnt att ja behöver. Då vi fo kolla ja mej i spegeln o tänkt "herre Gud hur ja ser ut...borde ja nu ens fixa ögonbryn åt mej (ja e ju så blond så int har ja nåå om int ja ritar di). Ääh, orka! Helt som ja sku råka på nån bekant i vörå."
Nå förstås!! Kolla ba i Halpis att vem e de som e där o kollar på mej sådär "vem fan e de där, ser bekant ut..." De va Simon. Ja ser så annorlunda ut utan smink o me glasögon så ja undrar int alls att int han kanske int känd igen mej på första sekunden. Gav honom en hälsning, utan någo smalltalk, o ut, snabbt som fan! Hoppas int han tyckt ja va oartig, men ja känd mej så äcklig att ja visst int va ja sku gö annat än springa bort...
I bilen höll ja på o snapchatta me mira. Åt henne kan ja skicka va som helst, hur än ja ser ut, så de va okej. Men int längre okej då ja i misstag skicka en av dom hemska snapparna till Benjamin. Ojh.